BERÖMDA BIBLIOTEKARIER

Marcel Prust (1871-1922)

Förutom att han var en av sin tids största hypokondriker så var han lat, snobbig och självupptagen. I Frankrikes litterära kretsar på 1800-talet var ingenting av detta något hinder - tvärtom levde han som en uppburen och beundrad författare i många år innan han faktiskt satte sig ner och nedlät sig till att skriva sin första bok. Boken fick titeln ”Svanvägen 34” och handlar om en man som äter kakor. Marcel tyckte att det var så ansträngande att författa (psykiskt och framförallt fysisk) att han drog sig för att skriva mera. Istället gav han ut samma bok sex gånger till fast med olika titlar, och sa att alla sju böckerna ingick i en romansvit med titeln ”På spaning efter den inspiration som flytt”. Eftersom de flesta läsarna tappade intresset någonstans i mitten på den första boken så var det ingen som märkte detta.

Trots kritikerhyllningar var det få som köpte böckerna - för att få en inkomst med minsta möjliga ansträngning tog Marcel anställning vid Biblioteque Mazarine i Paris. Det blev hans uppgift att bära mazarinerna ifrån bageriet till lånedisken.

De sista 45 åren av sitt liv ägnade han åt att beklaga sig över sin svaga hälsa. Han dog i sömnen i sin säng när han råkade linda lakanet runt sin hals och ströp sig själv. På hans gravsten finns inskriptionen ”Jag sa ju att jag var sjuk” ...