DAGENS SANNING

Fråga vid disk: Japansk poesi?
Jag sa haiku
Hon sa prosit

SLÄPP FRAM MIG - JAG ÄR BIBLIOTEKARIE!

Världen styrs av barbaren
Så Kunskapens rum
Har tömts på varje inventarie
Vem kan då alla svaren?
Vem har ett hum?
Släpp fram mig – jag är bibliotekarie!

Ett brott som begås
I okunskapens namn
Kan ej lösas av en korkad kommissarie
När hjärnan går i lås
Sök upp visdomens famn
Släpp fram mig – jag är bibliotekarie!

Jag vill inte ha pokal
Jag vill klokhet kring mig strö
Av alla vise (vice) män är jag ordinarie
När jag går på lokal
Jag passerar varje kö
Släpp fram mig – jag är bibliotekarie!

PRESENTATION AV BIBLIOTEKETS AVDELNINGAR

Del 2: Lånedisk

Ett biblioteks anseende avgörs genom dess ansikte utåt mot allmänheten. Detta innebär den eller de personer som arbetar i lånedisken.

De flesta utanför biblioteksvärlden har säkert bilden av en bibliotekarie som en barsk, medelålders kvinna med glasögon och knut i nacken. En bidragande orsak till att just denna bild skapats är säkert att alla bibliotekarier är barska, medelålders kvinnor med glasögon och knut i nacken. Det finns undantag, men jag kan lista namnen på dessa tio personer vid ett annat tillfälle.

Arbetet i lånedisken består i princip av en enda sak: att svara på dumma frågor. Frågor som t ex var toaletterna finns, var exakt i biblioteket en viss bok finns, varför denna bok inte finns där just nu och varför biblioteket inte har fler lediga datorer för låntagarna.

Hur man bemöter denna anstormning av irritation i koncentrerad form, kan indelas i tre kategorier:

1. Bibliotekets service för låntagare är "gratis". Gratis är latin och betyder "sämre kvalitet". Man får vad man betalar för. När låntagaren närmar sig lånedisken så förväntar sig denne inte en fri trerätters-middag, fri ryggmassage eller en fri bredbilds-TV. Varför skulle då låntagaren förvänta sig fri information? Viss rudimentär informationsdelgivning är dock oundviklig - en bibliotekarie bör t ex aldrig tveka att informera låntagaren om var utgången är. Bibliotekarien kan även vidarebefordra sin personliga uppfattning om låntagarens försummade uppfostran.

2. När det gäller information så är en välutbildad bibliotekarie i alla lägen alltid överlägsen Google. Inget kan överträffa den mänskliga kontakten ansikte mot ansikte när det gäller felaktiga hänsyftningar, begreppsförvirring, medvetna lögner, överdrifter, suspekta omdömen, smygpropaganda, språkliga abstraktioner, felöversättningar och systemkrascher.

En vetenskaplig rapport ifrån Institutet För Kostnadskrävande Studier, Bahamas, visar att när det gäller att få fram exakt rätt information som man söker efter i Google, så har detta inträffat sammanlagt 3 gånger de senaste fem åren. När det gäller att få rätt information ur en bibliotekarie har detta inträffat 5 gånger under samma tidsperiod, alltså nästan mer än dubbelt så ofta ... Det förtjänar att påpekas att när en låntagare efterfrågar "rätt" information, så är det ju bara bibliotekarien som är tillräckligt kompetent att avgöra vad som är "rätt". Om låntagaren redan vet vad som är rätt, så skulle ju denne inte springa på biblioteket och tjata i alla fall ...

3. I dagens automatiserade bibliotek med självutlånare och återlämnings-apparater har ju personalen i lånedisken till stor del befriats ifrån konfrontationer med låntagare. Detta givetvis under förutsättning att dessa apparater fungerar ... Det finns säkert kollegor i branschen som älskar att berätta otroliga skrönor om hur de upplevt att maskiner fungerat perfekt flera timmar i sträck, men man ska inte fästa alltför stort avseende vid dessa moderna myter. Om man istället utgår ifrån att alla apparater alltid är helt trasiga hela tiden, så är man bättre mentalt förberedd för verklighetens kyliga bris över nackhåren.

När låntagaren mot förmodan hittat en bok som han vill låna så går han då till lånedisken. Där förväntar han sig snabb och vänlig service, eller om han varit på ett bibliotek förut - inte ..! I vilket fall som helst så får han den service han förtjänar. Detta kan innebära allt ifrån milt förebrående vad gäller läsvanor till regelrätt utskällning beträffande utseende, hållning, attityd, klädsmak och stamtavla. En bibliotekarie får aldrig svika sin uppgift som världsförbättrare.


Till slut - hela idén med att man kan låna böcker gratis är ju i grund och botten helt pervers. Man kan ju inte gå in på ett snabbköp och låna en liter mjölk, så varför skulle ett bibliotek vara annorlunda? Tills dess att reglerna ändras och ett civiliserat system införs där full debitering av låntagaren avkrävs (från inträdesavgift till hyrkostnad för böcker) så tvingas vi alla leva med dagens förnuftsvidriga gratislån. Om en ny kostnadspolicy infördes så skulle vi ju slippa många av de problem som angetts ovan.

Många av de frågeställningar som jag tagit upp i detta inlägg finns även att läsa som fördjupade studier i min bok "På knäskydd genom öknen". Köp den - låna den inte gratis på biblioteket ...

JO, JO - MAN FRESTAR MIG MED GODSAKER ...

En manlig bibliotekarie
Kan ej undgå beundran
Ifrån storstan till långt ut på tundran
Mellan 40 och 50
Har han skönheten och stilen
Jag gör entré likt Cleopatra nerför Nilen

Kvinnliga kollegor
Och låntagare väna
Står ej emot när det skakar i knäna
Ledd till kunskapens träd
Utan seder och tukt
Jo, jo - man frestar mig med frukt ...

Jag har talanger som få
Liksom Goethe en pöt
För att va' karl är jag onödigt söt
Men jag har fast karaktär
Och ståndaktighet
För mig är mitt kall nåt konkret

Vid min skyddande disk
Gör jag alltid min plikt
När damer i flock stör min sikt
Ett förföriskt ögonkast
Med löfte/hot om mera sen
Jo, jo - man frestar mig igen ...

DAGENS SANNING

Jag älskar kvinnor som säger ja
Jag älskar kvinnor som säger nej
Men bäst för mej är
Kvinnor som säger
"Ja ... men bara för dej ..."