onsdag 6 maj 2009
tisdag 5 maj 2009
ÖVERSÄTTNING
Som ni ser så har jag lagt in en översättningsfunktion på denna sajt för att tillgodose behoven hos potentiella miljarder utländska läsare. Jag kan dock inte påstå att jag är speciellt imponerad av resultaten. Risken finns t o m att översättningarna blir roligare än min ursprungliga text ...
DAGENS SKIVA
”Books suck!” med Johnny Crapp & The Illiterates.
När västvärldens samlade musikjournalistkår i slutet av 1976 bestämde att punkrock var bättre än musik, så var det många musiker som blev arbetslösa över en natt. Om banden inte snabbt hakade på tåget och plagierade den nya trenden förstås ...
Ett av dessa band var The Magic Bluebottles som bildades redan 1969 i London. Från början spelade de folkmusikinspirerad vispop på akustiska gitarrer och bongotrummor. De var uppskattade som liveband på universitet och intellektuella caféer men de hade svårt att få skivkontrakt eftersom det fanns tre miljoner band till i England som lät exakt likadant, fast bättre. Gruppens ledare Henry Willsborough III övertalade så småningom de andra att det var dags att byta namn till The Lager Louts och spela countryrock på pubar, vilket var mäkta populärt i mitten av 70-talet. Återigen uppstod problemet att alla andra band som lät likadant hann före till skivbolagens portar.
När så punken bröt ut likt böldpest hösten 1976, såg bandet sin chans att för en gångs skull ligga i täten. De hade vid denna tidpunkt tur, så till vida att gitarristen Jimmy Crowbar (faktiskt hans riktiga namn) blev allvarligt hjärnskadad i en olycka och helt glömde bort hur man spelar gitarr. De flesta punkgitarrister kunde bara spela tre ackord – Jimmy Crowbar kunde nu bara spela ett halvt. Denna brist på musikalisk förfining tillsammans med ett nambyte till Johnny Crapp & The Illiterates ledde omedelbart till ett skivkontrakt med ett desperat skivbolag. Henry alias Johnny lyckades dölja sin adliga bakgrund och sin utbildning på internatskolor och musikkonservatorier. Trummisen som var utbildad bibliotekarie blev tvungen att läsa böcker i smyg när det inte fans eller journalister fanns i närheten.
Singeln "Books suck!" blev en hit vintern 1977 och bandet spåddes en lysande framtid som symboler och talesmän för Den Nya Musikaliska Revolutionen (dvs samma musik som förr fast snabbare). Emellertid så dök det snart upp bättre (och framförallt yngre) band som intresserade pressen och skivköparna mera. Bandet såg sig återigen ignorerade av omgivningen och beslöt sig för att helt ge upp sin musikaliska karriär. Istället började de att spela disco ...
måndag 4 maj 2009
onsdag 29 april 2009
DAGENS SKIVA
”We sing the praise of our Head Librarian” med The Saint Bernard Academy Library Choir.
En av 60-talets mest överraskande hits var denna gospellåt ifrån den akademiska kören vid universitetet i Saint Bernard, Alaska. Det faktum att sången prisade inte Gud, utan dennes ställföreträdare på jorden, gjorde inte framgången mindre förvånande.
Låten kan synas vara en uppriktig hyllning till en uppskattad ledare, tills man läser det finstilta på skivomslaget. Där framgår att låten är skriven, arrangerad, dirigerad och producerad av en viss Constantine Crepe, som vid denna tidpunkt (1966) var Head Librarian vid The Saint Bernard Academy Library …
Efter framgången med denna låt splittrades kören i många olika riktningar – de flesta fortsatte med sin akademiska karriär, men en av sångerskorna bildade på 70-talet hårdrockgruppen Satan’s Mistress.
Herr Constatine Crepe själv, inspirerad av sin upphöjelse, satsade på en politisk karriär. Med sin självupptagenhet, misstänksamhet, snikenhet och kontrollmani var han en given presidentkandidat för det republikanska partiet i USA. Men Richard Nixon besegrade Crepe i en jämn intern kamp eftersom Nixon ansågs vara vackrare.
Besviken återvände Crepe till Saint Bernard Academy Library där han vägrat att lämna sitt arbetsrum sedan 1969.
tisdag 28 april 2009
DAGENS SKIVA
”Library on wheels” med Billy Bob Ludendorff.
En av 60-talets största country & western-artister var Billy Bob Ludendorff, som använde sig av sin bakgrund som bokbusschaufför för att göra sig en image som en ”truck drivin’ cowboy” i musikbranschen.
Mellan 1961 och 1965 hade han hits såsom ”Truck drivin’, hellraisin’, drinkin’, gamblin’ man of God”, ”No ma’am, I won’t swear in front of the children”, ”Totally lost on the highway”, “Trucks, beer & 14 year old girls”, “A real man behind the wheel” och “Bein’ gay with the other men on the road” (man ska komma ihåg att denna låt gjordes 1964 innan ordet började användas i andra sammanhang …).
Titellåten till denna LP toppade listan i USA våren 1965 och blev hans sista framgång innan han åtalades för att ha transporterat minderåriga flickor över statsgränsen. Han tillbringade de närmaste fem åren i fängelse där han, inte oväntat fick inspiration till en ny image som ”outlaw cowboy”. Framgångarna uteblev dock och 1974 blev han påkörd av en bokbuss och avled.
Till skillnad mot vad det står på detta omslag så var han inte alls ifrån Texas, utan han var en illegal holländsk invandrare. Han och ”Colonel” Tom Parker kom över på samma båt …
måndag 27 april 2009
DAGENS SKIVA
"Dewey, dewey" med Arranged Alphabetically.
Här är en låt ifrån 60-talet som verkligen var före sin tid – en protestsång mot införandet av klassifikationssystemet Dewey på svenska bibliotek …
Låten framfördes av den svenska garagepopgruppen Arranged Alphabetically ifrån Norrtälje som hade en världshit ända från Finland till Polen. Gruppen leddes av sångaren och flickidolen Conny Klumm. Alla kunde sjunga med i den klatschiga refrängen: ”Dewey, dewey – oh no! Me gotta go - aj aj aj aj …”.
Den uppföljande singeln ”UDC is not for me” kunde inte upprepa succén och gruppen splittrades innan de hann spela in en LP. Conny Klumm blev stjärna i över trehundra belgiska gladporr-filmer medan resten av bandet blev antingen proggare eller dansbandsmusiker (en av dem blev både och).
fredag 24 april 2009
måndag 20 april 2009
BIKT
Många låntagare drar sig för att tala med bibliotekarier personligen, dels för att bibliotekarier i största allmänhet är skräckinjagande varelser dels för att låntagarna skäms över sina frågor. Därför har många bibliotek inrättat särskilda biktbås där låntagare kan lätta sitt hjärta utan att behöva konfronteras med ett allvetande orakel på ett alltför intimt plan.
Biktbåset består av ett stort snidat träskåp (mer eller mindre utsmyckat med upplyftande scener ur bibliotekshistorien) med ingångar ifrån två håll. Inuti skåpet finns på ena sidan av avskärmningen en bekväm stol för bibliotekarien och på den andra en något mindre bekväm stol för låntagaren. Avskärmningen kan bestå ett nät, ett skynke, en glasskiva eller dylikt. I vissa fall är avskärmningen en kompakt trävägg så låntagaren och biktfadern … jag menar bibliotekarien … kommunicerar via mikrofoner och högtalare (eller via telefonlurar som i besöksbås på amerikanska fängelser). Bibliotekariens röst kan då även förvrängas för att ytterligare poängtera att denne inte är personligen involverad. Det kan synas förvånande hur många låntagare som hellre vill tala med någon som låter som Darth Vader än med en livs levande bibliotekarie … En del bibliotek har ersatt bibliotekarien i biktbåset med en automatisk förinspelad svarare som aktiveras av låntagarens frågor och som ger mer eller mindre relevanta svar. Detta är dock inte att rekommendera – risken finns ju att låntagaren faktiskt får bra svar på sina frågor …
Vissa bibliotekarier som tjänstgör i dessa biktbås kan ryckas med alltför mycket av den rituella ceremonin, de får gudomlig inspiration och förmedlar sin visdom med ett drag av himmelsk upplysthet och ger till och med låntagaren syndernas förlåtelse: ”Du är välsignad i Den Helige Riksbibliotekariens namn. Gå i frid och låna tre böcker i biblioteket – en rolig och två nyttiga”.
Bibliotekarierna i biktbåsen har förstås tystnadsplikt och får endast diskutera låntagarna med arbetskamraterna i fikarummet, med kollegor på andra bibliotek, med släkt och vänner och med fullständiga främlingar i barer.
Denna form av hjälp till låntagare kommer dock alltmer att avskaffas till förmån för datorchatt-tjänster typ ”Fråga en bibliotekarie”. Denna tjänst är ännu opersonligare och föredras av vissa typer av låntagare. Och bibliotekarier …
Biktbåset består av ett stort snidat träskåp (mer eller mindre utsmyckat med upplyftande scener ur bibliotekshistorien) med ingångar ifrån två håll. Inuti skåpet finns på ena sidan av avskärmningen en bekväm stol för bibliotekarien och på den andra en något mindre bekväm stol för låntagaren. Avskärmningen kan bestå ett nät, ett skynke, en glasskiva eller dylikt. I vissa fall är avskärmningen en kompakt trävägg så låntagaren och biktfadern … jag menar bibliotekarien … kommunicerar via mikrofoner och högtalare (eller via telefonlurar som i besöksbås på amerikanska fängelser). Bibliotekariens röst kan då även förvrängas för att ytterligare poängtera att denne inte är personligen involverad. Det kan synas förvånande hur många låntagare som hellre vill tala med någon som låter som Darth Vader än med en livs levande bibliotekarie … En del bibliotek har ersatt bibliotekarien i biktbåset med en automatisk förinspelad svarare som aktiveras av låntagarens frågor och som ger mer eller mindre relevanta svar. Detta är dock inte att rekommendera – risken finns ju att låntagaren faktiskt får bra svar på sina frågor …
Vissa bibliotekarier som tjänstgör i dessa biktbås kan ryckas med alltför mycket av den rituella ceremonin, de får gudomlig inspiration och förmedlar sin visdom med ett drag av himmelsk upplysthet och ger till och med låntagaren syndernas förlåtelse: ”Du är välsignad i Den Helige Riksbibliotekariens namn. Gå i frid och låna tre böcker i biblioteket – en rolig och två nyttiga”.
Bibliotekarierna i biktbåsen har förstås tystnadsplikt och får endast diskutera låntagarna med arbetskamraterna i fikarummet, med kollegor på andra bibliotek, med släkt och vänner och med fullständiga främlingar i barer.
Denna form av hjälp till låntagare kommer dock alltmer att avskaffas till förmån för datorchatt-tjänster typ ”Fråga en bibliotekarie”. Denna tjänst är ännu opersonligare och föredras av vissa typer av låntagare. Och bibliotekarier …
fredag 17 april 2009
NACKGYMPA
Vi som har ett stillasittande arbete – dvs vi som sitter och äter choklad och dricker champagne medan våra assistenter utför allt jobb – kan få svåra belastnings- och förslitningsskador på axlar och nacke om vi inte förebygger detta genom uttänkta gymnastiska övningar. Nedanstående exempel på sådana övningar har framtagits i samarbete med Svenska Masochistförbundet. Övningarna kan lämpligen utföras till musik, t ex John Cages musikstycke ”4,33” …
1. Vrid huvudet åt sidan. Fortsätt vrida tills det tar stopp. Vrid sedan lite till.
2. Böj huvudet bakåt och vrid huvudet våldsamt fram och tillbaka på sidorna tills ni känner er avslappnad och/eller avsvimmad.
3. Dra upp axlarna mot öronen. Alternativt dra ner öronen mot axlarna.
4. Rulla med axlarna tills armarna hoppar ur led. Fortsätt att rulla tills de hoppar i rätt läge igen.
5. Spänn skulderbladen och luta er framåt mot golvet.. Håll kvar i detta läge tills ni blir illamående. Torka sedan bort uppkastningarna med en jämn smidig rörelse och fortsätt sedan att spänna skulderbladen.
6. Böj armarna bakåt maximalt. Ta sedan spjärn mot en vägg och böj bakåt ännu mera. Alla obehagliga knakande ljud kan lätt överröstas med skrik.
7. Wave your hands in the air, like you just don’t care.
8. Dra in hakorna (alla tre) och böj huvudet åt sidan. Sänk axeln. Töj. Torka återigen bort uppkastningarna med en jämn smidig rörelse.
9. Sträck ut armarna och dra ut musklerna minst tio centimeter. Efter tillräckligt många övningar kommer era knogar att släpa i marken när ni går.
10. Slutligen – res er upp (om ni fortfarande har någon känsel kvar i kroppen) och böj ryggen bakåt tills pannan nuddar golvet. Baklänges alltså – inget fusk!
De i personalen som fortfarande är arbetsföra efter gymnastikpasset kan nu med gott samvete återvända till chokladen och champagnen.
torsdag 16 april 2009
BRUTIPEDIA
Velavadar. Nationalpark i Bhavnagar-distriktet i Indien.
Hästens anatomi. Bok av George Stubbs (1724-1806), publicerad 1766.
Veronese, Paolo (1528-1588). Italiensk konstnär.
Bo Zhu Yi (772-846). Kinesisk poet.
Llyn Tegid. Sjö i Gwynedd i norra Wales. 6,4 km lång och 1,6 km bred.
Rathmann, Jim (f 1928). Vann 1960 Indianapolis 500.
PSFD. Förkortning för Public Sector Financial Deficit.
Pushtu. Ett annat ord för Pashto.
Sutton, Thomas (1532-1611). Grundare av privatskolan Charterhouse.
onsdag 15 april 2009
tisdag 14 april 2009
TAL
Vid den högtidliga invigningen av Det Virtuella Biblioteket i Skalltomta hölls följande tal av landshövding Egon Knallert.
Kära medborgare! I dessa svåra tider gäller det att satsa sig ur krisen! Det är därför som vi i vår stad är stolta över att kunna presentera detta nyinrättade bibliotek vars formella invigning ni nu bevittnar. Ni skattebetalare kanske undrar vad ni får för de åttio miljoner kronor som ni så generöst har bidragit med till detta projekt ..? Jo, för denna, i många sammanhang, blygsamma summa får ni en portal till framtiden!
Inte bokstavligen – även om detta var en av de ursprungliga idéerna vid projektstarten ... Nu för tiden sker ju allting i något som jag hört kallas för internät. Och vad jag förstår så går det att använda internät till mer än att bara ladda ner pornografi. Allt finns tillgängligt – helt gratis!
Ett ögonblick – min sekreterare räcker mig en lapp här …
Nästan gratis! Ibland! Kanske ..!
Nå, i alla fall – sådant får mer tekniskt bevandrade personer än jag reda ut så småningom. Jag vill bara säga att i och med detta Virtuella Bibliotek så har Skalltomta fått sin rättmätiga plats i framsynthetens och de tekniska innovationernas finrum!
Själva lokalen där biblioteket inryms kan verka oansenlig, men eftersom allt i biblioteket är virtuellt så behövs inga stora ytor eller skrymmande samlingar. I själva verket så består biblioteket av ett tre kvadratmeter stort rum ovanför Elsvigs konditori där det står en dator på ett bord. Genom denna dator kan man nå ut överallt i hela världen och få tillgång till allt man så önskar. Det behövs ingen personal i detta Virtuella Bibliotek, men Elsvig har lovat att låsa om kvällarna …
Med dessa ord vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för mig själv för att jag, mot allas vilja lyckats genomdriva detta projekt. Nu kan vi alla ta gigantiska kliv i mänsklighetens tjänst! Jag leve – Hurra hurra hurra hurra ..!
Med denna sax klipper jag nu av detta symboliska band i form av en datorkabel. Sådär! Hm … varför blev datorskärmen svart ..?
Kära medborgare! I dessa svåra tider gäller det att satsa sig ur krisen! Det är därför som vi i vår stad är stolta över att kunna presentera detta nyinrättade bibliotek vars formella invigning ni nu bevittnar. Ni skattebetalare kanske undrar vad ni får för de åttio miljoner kronor som ni så generöst har bidragit med till detta projekt ..? Jo, för denna, i många sammanhang, blygsamma summa får ni en portal till framtiden!
Inte bokstavligen – även om detta var en av de ursprungliga idéerna vid projektstarten ... Nu för tiden sker ju allting i något som jag hört kallas för internät. Och vad jag förstår så går det att använda internät till mer än att bara ladda ner pornografi. Allt finns tillgängligt – helt gratis!
Ett ögonblick – min sekreterare räcker mig en lapp här …
Nästan gratis! Ibland! Kanske ..!
Nå, i alla fall – sådant får mer tekniskt bevandrade personer än jag reda ut så småningom. Jag vill bara säga att i och med detta Virtuella Bibliotek så har Skalltomta fått sin rättmätiga plats i framsynthetens och de tekniska innovationernas finrum!
Själva lokalen där biblioteket inryms kan verka oansenlig, men eftersom allt i biblioteket är virtuellt så behövs inga stora ytor eller skrymmande samlingar. I själva verket så består biblioteket av ett tre kvadratmeter stort rum ovanför Elsvigs konditori där det står en dator på ett bord. Genom denna dator kan man nå ut överallt i hela världen och få tillgång till allt man så önskar. Det behövs ingen personal i detta Virtuella Bibliotek, men Elsvig har lovat att låsa om kvällarna …
Med dessa ord vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för mig själv för att jag, mot allas vilja lyckats genomdriva detta projekt. Nu kan vi alla ta gigantiska kliv i mänsklighetens tjänst! Jag leve – Hurra hurra hurra hurra ..!
Med denna sax klipper jag nu av detta symboliska band i form av en datorkabel. Sådär! Hm … varför blev datorskärmen svart ..?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
